Outokumpu

Min forra utbildning, Outokumpu Dance education har audition den 28 maj. Det ar den mest prisvarda dansarutbildningen i varlden. Utbildning och lunch ingar. Hyran i Oku brukar inte overstiga 100 euro. Dt finns tva huvudlarare, en ar releasebaserad fran TeAK (motsvarigheten av DH i Helsingfors) och den andra ar examinerad fran SNDO. Det ar ett fantastiskt stalle att utveckla sig sjalv pa och gastlararna ar valdigt bra. Om du ar i svangen och soker en massa skolor, kom och kolla in.

Nu kanske du undrar varfor jag hoppade av? For att jag har forokt att passa in i dansarsammanhang sedan ettan pa gymnasiet. Jag har forsokt att na idealet och forsokt att passa in i gruppen. Men det gor jag inte. Det ar alltid nagot som ar fel, min kropp, mitt uttryck eller min attityd. Jag insag att det ar koreograf jag vill bli, jag vill sta i ogat av orkanen med fullstandig kontroll.

Mamuska Tokyo 2007

Mamuska Network är ett nätverk av en öppen scen runt om i Europa.

Som hemsidan säger är Mamuska:
* a social event
* a time to experiment
* a chance to be inspired
* an artistic risk
* a fun night out!

I Helsingfors är detta ett regelbundet event. Det är en öppen scen där artister uppträder. Det är work in progresses, improvisationer och experiement. Jag har själv aldrig besökt dessa föreställningar men jag tycker det är en väldigt fin idé. Jag gillar alla former av experientella plattformer där det finns utrymme för nya saker.

Nätverket är döpt efter familjen Addams släktdans som kan ses i filmerna.

Har jag missat något, eller finns det experimentella plattformer för improviationsteknik och new dance i Sthlm?

Varför Finland?

Finland är det mest dansexperimentella landet i Europa
Finnar är ett blygt folk. De visar inte privata känslor offentligt, de är inte supertrevliga som västerlänningar. Finnar är ambitiösa, toleranta och ihärdiga. FInnar ser på en föreställning och håller känslorna inombords. De sitter och tittar, men de skrattar, gråter eller beundrar inombords. Därför finns det utrymme att göra vad man vill på scenen. Allt absorberas av publiken, på alla sätt. Om man jämför en publik i FInland med kanske en föreställning i Frankrike, och något absurt skulle hända, som att tex någon klär av sig naken, eller att konstnären bara krossar en massa frukt på scenen. En fransman/kvinna som skulle bli förnärmad av denna handling hade demonstrativt ställt sig upp och stegat ut med stora steg. Men finnarna sitter kvar av ren vänlighet och delar upplevelsen med resten av sina medmänniskor i publiken.

Jag åkte bil med min vän Sampo. Vi åkte från Helsingfors til Outokumpu en sen kväll. Motsatt fil var tvåfilig, men alla bilar trängdes på en fil. Jag fattade ingenting, varför körde bilarna på bara en fil när det fanns två, och det hade gått två gånger fortare för bilkön? Sampo tyckte inte alls det var konstigt, alla kör på en fil av ren vänlighet. Vad ger en bil i mängden rätt att köra om alla andra? Alla stod i filen och trängdes av ren ordningsam vänlighet.

Varför Outokumpu?
För att Outokumpu har den mest prisvärda dansutbildningen i hela världen. Här är lunch, boende (för internationella elever) och utbildning helt gratis. Det betyder att folk som inte har privilegien i form av CSN och pengar från staten får en chans att bli proffsdansare i Outokumpu. Att inte behöva tänka på att betala hyra och få det att gå runt gör att man fullvärdigt kan tänka på dansen.

Outokumpu är ingen universitetsutbildning, det är en yrkesutbildning. Men vem bryr sig, ingen kollar dansares CV:n nuförtiden, det är bara prestationen som räknas på intagningsprov. Jag vet dessutom vissa som har kunnat skriva master-uppsatser med ett diplom från Outokumpu.

I Outokumpu har man en nyckel till fyra danssalar som man har tillträde till 24/7.

Här hittar man ett fokus på dansen, man inser vad som är ens egna dans, vad den innebär för en själv. Här finns det tid att faktiskt bara ligga på golvet på rygg och stirra upp i taket. Det finns inte mycket som stjäl ens uppmärksamhet från dansen. Jag har aldrig sett såna närvarande dansare någon annanstans.

Om man är redo att ge sitt arbete, utveckling och nyfikenhet en självständig chans, har man alla odds att bli en bra dansare här. I annat fall, kan man gå till skolan, ha en trevlig tid med sina klasskamrater, göra det som förväntas av en och klara de tre åren galant. Det kommer alltid att vara i dina händer.

Bodyconditioning

Idag hade vi en föreläsning på morgonen med en kvinna som heter Johanna. Hon jobbar som sjugymnast åt Operan i Helsinki. Hon har dansat hela sitt liv och vet fysiologiskt vad hon pratar om. Det var väldigt givande, och hon var ödmjuk, matade oss inte med information utan vi diskuterade en massa i gruppen och prioriterade. Jag kom fram till att mina svagheter är styrka och rörlighet. Mina styrkor är balans och uthållighet. MEn sen kan man också diskutera hur man angriper dessa fyra mentalt.

Visste ni om att 50 % av kroppsvikten ska ligga på hälen, och sedan 25% vardera på stortån och lilltån.

Visste ni om att på insidan av handleden, när man pressar kroppsvikt över den sticker det ut små kulor (tex om man står på händerna). Jag har alltid trott att det är brosk, men det är tydligen fett! Fett som skyddar blodkärl och nerver ut i handen. Jag har märkt den senaste tiden att på vänster handled kommer ploppar det ut mer fett än på höger. Hon sa att jag måste massera det stället ibland och stimulera cirkulationen. Det var konstigt att sitta stilla några timmar på förmiddagen och anteckna. Det var ett tag sen jag satt vid skolbänken på en stol.