6 kyu

Ja, nu är den avklarad, 6 kuy. Hela gruppen var lagom exalterad och förberedd. Det kom en snubbe i den blåsvarta byxkjolen från Joensuu för att testa våra kunskaper. Han satt i ett hörn och kollade att vi kunde alla termer, att utföra dem osv. Det var riktigt kul, adrenalinet pumpade. Men jag kunde allt och det kändes inte så svårt. Jag hade väl lite onödiga spänningar i kroppen, men det gick bra. Sjätte kyu är egentligen bara en introduktion till AIkido. Han gav mig feedback och sa att jag ahr ett bra flöde i mina rörelser och jag fullgör dem med stil, men att jag ibland isolerar armarna från kroppen eller endast använder kroppen när jag uför rörelserna.

Jag vill lära mig mer nu! När jag gick hem kände jag mig väldigt säker, om någon anfaller har den otur ikväll, för den möter en graderad aikidoka! Haha.

Jag och Helena var tvugna att fira det hela med en öl eller två. Så vi gick till Tirri-Pubi och pratade (den enda puben i stan). Det är väl inte en stor grej att bli graderad, snarare är det väldigt kul att ha uppnått ett personligt mål. Det kom en finsk man i medelåldern fram till oss, ni förstår att Tirri-Pubi är lite speciellt. Det är som att komma in i en film när man äntrar stället. Det är mörkt, med mörkröda gardiner. I ett hörn finns kareokemaskinen. Baren är hög och det står en tjej där. I lokalen finns det ett antal finska män i medelåldern sitande för sig själva.

Han som kom fram till oss hetter Kalle K. Han försäkrade oss om att han var en enda Kalle K i stan. Han var  60 år och Helena skötte snacket för han kunde inte ett ord utländska. Han berättade att sedan hans fru för två år sedan hade sex med sin kusin har han hängt ganska mycket på Tirri-pubi. Han pekade på sin Nike-tröja och sa att han var aktiv, spelade fotboll och squash och en massa annat. När Helena frågade honom när han gjorde det seanst muttrade han något ohörbart till svar. Han har flygcertifikat och ägde en golvfirma. Han har varit i Moskva, Singapore, Sverige och Norge. Han började gråta en skvätt också. Människor är bara människor överallt.  Man vill  vara öppen för alla, men man håller sig på sin vakt, man vet inte vilka avsikter de har. Ikväll behövde han någon som lyssnade helt enkelt.