I slutet av februari var jag på kontaktimpro-festivalen Skiing on Skin. Där fanns en spansk man som hette Nelson. På kvällarna hade vi jams. Under en av dem satt jag och kollade på folk som dansade. Nelson stod för sig själv och började forma en kula/boll med sina armar. Han skapade den mellan sina armar. Den blev större och större, hela hans kropp engagerade sig. Hans sinne var helt inne i denna boll. Efter ett tag krympte den och han tryckte ihop den med sina handdflator, sen skakade han på händerna. Så var den lilla stunden över, jag hade stirrat på den där bollen som i trans.
Han övertygade mig, det fanns en boll där i tomma luften.
0 svar so far ↓
Det finns inga kommentarer än...Sparka igång saker genom att fylla i formuläret nedan.