Svampar

-You are like sponges! I show once and you all learn it so quickly!

Det sa Nicola idag på eftermiddagen. Jag tror det värmde alla i klassen, plus några treor som var med på lektionen. Det är intressant hur fort renodlad modern teknik kommer tillbaka till kroppen, hur snabbt jag känner igen mönster och gamla övningar. Magmusklerna och utåtvridningen måste bara vakna lite så går det på automatik.

Jag tackar Sthlms Estetiska varje dag för den grundliga tekniken jag fick där, jag ser hur vissa i klassen kämpar för att hitta svaren på deras tekniksa frågor: Hur mycket kan man sträcka? vad är en bra point? Hur känns en riktig contraction?

Vi får ofta mycket beröm från alla gästlärare. Jag tror att det beror på att vi kommer till lektionen rätt avspända, ödmjuka och fokuserade. Vi ställer oss inte framför spegeln och krampar ihop centret, utan vi betraktar nyfiket först och sen gör vårt bästa. Vi utgår från en avspänd och alert kropp. Dessutom är lektionerna med Nicola två timmar istället för tre, som de oftast är både förmiddag och eftermiddag, så energin räcker från början till slut. Annars brukar jag se på klockan och räkna ut min dagsform och energi för att få den att räcka alla timmar. Å andra sidan blir nu en 2-timmarslektion lätt som en plätt.

Respekten för Graham är tillbaka. Glöm vad jag sa igår. Martha Graham hittade saker som man gör med sin kropp, som ingen annan har gjort tidigare. Inte konstigt att man kan uppfatta stilen som lite väl lyrisk och konstlad, när estetiken såg ut helt annorlunda på den tiden. Hon fick nog kämpa en jävla massa ändå, med eller utan lyrik.

Det är idag som vi förväntar oss så mycket abstrakt och komplicerat hela tiden.

Förresten, idag på min Aikidolektion fick jag veta att vi har bältestest nästa vecka. Jag måste lära mig alla japanska termer innan dess så man vet vad man ska utföra för mästaren. Aikido har alltid varit min fritidssysselsättning. Om jag inte har något dansrelaterat att göra på tisdagar och torsdagar går jag på lektionen. Jag är den enda utlänningen och icke-finsktalande människan i gruppen, men den snälla läraren Jari brukar översätta på engelska för mig. Det är intressant hur lite han brukar behöva berätta, rörelserna talar för sig själva. Men nu jävlar, nu ska Basic course examineras. Spännande!